Skarpt läge

Nu är det allvar. Regeringen och försvarsmakten har bekräftat att det var en ubåt som kränkte svensk territorialvatten tidigare i höst. Att kränka Sveriges territoriella integritet djupt inne på vårt territorialvatten är betydligt allvarligare än att göra en liten inflygning över svenskt luftrum. I bästa fall handlar det om att ryssarna ökat sin militära aktivitet och vill sända en signal till Sverige, men i värsta fall kan det vara förberedelser till krig. Vår värnlöshet har skapat ett säkerhetspolitiskt vakuum som är en fara både för oss själva och våra grannar. Och det osäkra politiska läget under muppministären är en öppen inbjudan till lede Vladimir att trappa upp sina provokationer.

Nu är det dags för riksdagspartierna att samla sig och snabbutreda ett NATO-medlemskap. Just nu skiter jag i statsbudgeten och vem som är statsminister. Jag förväntar mig att S och M tar ledningen med stöd av C, FP och KD. Det här är ett lysande tillfälle för moderaterna att vinna tillbaka de väljare man förlorat till SD eller sofflocket. Onekligen kommer en diskussion om NATO-inträde riva upp stora sår inom sossarna, men det är en smäll de får ta. De har skjutit upp det här beslutet alldeles för länge och väljarna kommer att straffa dem om de inte visar upp det statsmannaskap som sossarna länge förknippades med. De kan ta hjälp av den bildsköne socialdemokraten Jens Stoltenberg, som säkert ställer upp med att charma skeptikerna.

Ingen förväntar sig att MP och V kommer att ställa upp på ett NATO-medlemskap, men det vore klädsamt om de steg åt sidan och inte försvårade processen, genom att till exempel kräva en uppslitande folkomröstning. Utan nationell suveränitet finns det inget utrymme att drömma vackra drömmar om en ambitiösare jämställdhetspolitik eller generösare asylmottagning. Så enkelt är det. Och vem som helst utom Göran Greider begriper att ett NATO-medlemskap skulle göra det lättare att minska den svenska vapenexporten, som finansierar vår alliansfrihet. Kanske skulle en omställning till civil produktion frigöra resurser att återta förlorad mark inom tillverkningsindustrin.

Slutligen skulle en diskussion om NATO-inträde skulle också ge SD en möjlighet att ta steget fullt ut och bli ett trovärdigt parti genom att göra upp med sin ryssvänliga falang och överge sitt motstånd till NATO. Det skulle göra att partiet blev mer i linje med sina väljare som är betydligt mer positiva till NATO än partiledningen är. En sådan omsvängning skulle vara svår att genomföra nu när partiledaren är sjukskriven, men om de inte klarar av det så har de gett ett kraftfullt vapen till M i nästa valrörelse.

Det är dags att kavla upp ärmarna och ta ansvar nu. Om Sverige inte går med i NATO snarast så bör vi fundera på om inte ryssarna underhåller ett nät av agenter djupt inne i det svenska politiska systemet. Det är en frågeställning som jag kanske kommer att återkomma till i ett senare inlägg.